Pekka Kauhanen: Hundrackan, pojken och snögubben29. Januari, 2011 - 13. Mars, 2011
-
Pekka Kauhanen - Vacklande Steg, 1990Foto Pertti Nisonen
-
Pekka Kauhanen - Hundrackan, 1985–2010Foto Jussi Tiainen
-
Pekka Kauhanen - Ödemarksgran, detalj, 2010Foto Jussi Tiainen
-
Pekka Kauhanen - Ungmö, 2003Foto Seppo Hilpo
-
Pekka Kauhanen - Kostymer, 2002Foto Jussi Tiainen
-
Pekka Kauhanen - Konstcentret Retretti Punkaharju, 2010Foto Jussi Tiainen
Bildhuggaren Pekka Kauhanen bygger galna världar i Konsthallen, världar som lockar fram vilda tolkningar, världar som garanterat inte kan beskyllas för vare sig tråkighet eller uppblåsthet.
Pekka Kauhanen hör till våra centrala och mest originella skulptörer. Hans nya skulpturala figurer är huvudlösa kostymmän, leende pojkar och snögubbar.
Av sina motivs ostyriga mångfald bygger Kauhanen i Konsthallen helheter där enskilda skulpturer förenar sig till stammar i en kauhanensk fantasivärld. Utställningen, producerad av Finska Konstföreningen, presenterar Kauhanens centrala motiv med början från 1980-talet, men huvudvikten ligger på de nyaste brons- och aluminiumfigurerna från 2000-talet.
Till de skulpturala klaner Kauhanen skapat undet 2000-talet hör också de hyperpositiva "pojkarna", som omfamnar världen i ett rus av oskuldsfull eufori. Konstpolisen (2006) i en rondell i Hagalund i Esbo ler så ohämmat att tänderna skymtar fram.
Medan utställiningen på Konsthallen pågår är skulpturen Solpojken (2007–2010) på äventyr runtom i Helsingfors – en pojke som i sin solighet är nära nog outhärdlig för vårt folk!
Kauhanens skulpturer må vara gåtfulla, rentav konstiga, men de är lätta närma sig. De har en inneboende spjuveraktighet som inte sällan lämnar ett insiktsfullt leende även på betraktarens läppar. "Om det savolaxiska göts till en skulptur så skulle det ske på Pekka Kauhanens bildspråk", har Vexi Salmi konstaterat.